PISA 2025 och AI: när rätt svar inte räcker

En elev lämnar in en korrekt lösning men kan inte förklara hur den kom till. För läraren är det en bekant situation. Med generativ AI har den blivit svårare att tolka: en utförlig uträkning kan vara färdig innan eleven ens har valt en metod.

Det är en fråga som får större tyngd efter Sveriges nya PISA-resultat. För många elever saknar de matematikkunskaper de behöver. Om skolan samtidigt får svårare att se vad eleverna faktiskt kan, riskerar hjälpen att komma för sent.

Vad visar PISA 2025 om svensk matematik?

I PISA 2025 fick svenska 15-åringar 464 poäng i matematik, jämfört med 482 år 2022. Resultaten publicerades den 8 september 2026. Sverige ligger nära OECD-genomsnittet på 463 poäng. Källa: OECD:s Education GPS.

34 procent nådde inte den grundläggande kunskapsnivån, nivå 2. Där prövas bland annat förmågan att använda matematik i enkla vardagssituationer. PISA:s nivåer ska inte förväxlas med svenska betygsgränser, men att ungefär var tredje elev ligger under denna nivå är ett allvarligt besked. Källa: OECD:s landrapport för Sverige.

Det finns också resultat som pekar åt ett annat håll. I TIMSS 2023 förbättrades matematiken i både årskurs 4 och 8 jämfört med 2019. Studierna undersöker olika elevgrupper och delvis olika kunskaper. Därför blir påståendet att svenska elever bara blir sämre för grovt. Källa: Skolverket om TIMSS 2023.

PISA-resultaten behöver tas på allvar utan att bli en förklaring till allt som händer i skolan. De visar heller inte att AI orsakat nedgången.

När bättre svar döljer sämre förståelse

En studie publicerad i PNAS 2025 visar varför AI-användningen ändå hör hemma i diskussionen. Närmare 1 000 gymnasieelever i Turkiet deltog i ett randomiserat försök med AI-stöd i matematik.

Elever som fick vanlig GPT-hjälp presterade bättre under övningarna. På det efterföljande provet, utan AI, fick gruppen däremot 17 procent lägre resultat än kontrollgruppen som hade övat utan AI. Skillnaden avser relativa provresultat, inte procentenheter. Med en särskilt utformad AI-handledare sågs inte samma statistiskt säkerställda försämring, men heller ingen säkerställd fördel på det självständiga provet. Källa: Bastani med flera, PNAS.

Det är en studie i ett visst undervisningssammanhang, ingen prognos för svenska PISA-resultat. Men den fångar ett problem som lärare behöver kunna upptäcka: eleven kan klara fler uppgifter under arbetspasset utan att kunna mer efteråt.

Det egna försöket behöver få plats

Matematikundervisning behöver ge utrymme att välja en metod och upptäcka när den inte håller. Ett felsvar kan ge läraren mer att arbeta med än en korrekt lösning som eleven inte förstår.

Här finns en risk med AI som levererar hela svaret direkt. Om sådana lösningar ersätter elevens egna försök samtidigt som läraren bedömer framsteg utifrån färdiga uppgifter, kan kunskapsluckor förbli oupptäckta och följa med till nästa arbetsområde där ännu mer förkunskaper behövs.

Det är vår bedömning av risken, inte ett uppmätt samband bakom Sveriges resultat. Utvecklingen är möjlig att påverka. Hur hjälpen ges spelar roll.

En ledtråd, sedan en ny uppgift

Ett enkelt lektionsupplägg kan börja med en jacka som kostar 800 kronor och säljs med 25 procents rabatt. Eleven försöker först själv. Om det tar stopp kan en ledtråd vara att koppla 25 procent till en fjärdedel.

Efter genomgången får eleven räkna på 600 kronor och 20 procents rabatt, utan AI. Be eleven förklara beräkningen. Vad har rabatten räknats på? Är svaret rimligt?

Där blir förståelsen synlig.

AI kan användas för att diskutera en lösning eller granska ett felaktigt resonemang tillsammans. Det avgörande i upplägget är att läraren också får se vad eleven klarar när stödet tas bort.

Läraren behöver kunna genomföra upplägget

Det kräver mer än en uppmaning om att använda AI ansvarsfullt. Elever behöver veta vilka hjälpmedel som gäller för just den uppgiften. Lärare behöver gemensamma rutiner och tid att följa upp arbetet, så att varje lektion inte börjar med samma förhandling.

En del moment kan göras på papper. Andra behöver digitala verktyg. Då kan det vara rimligt att begränsa elevdatorerna till det material som används. Det är den delen vi på Viafocus arbetar med genom Focuspilot: att ge läraren möjlighet att styra tillgången på anslutna elevdatorer. Det hjälper till att genomföra ett undervisningsbeslut; elevens förståelse måste fortfarande följas upp.

Skolor som prövar nya arbetssätt behöver därför följa mer än antalet färdiga uppgifter. Kan eleverna använda metoden på en ny fråga? Finns kunskapen kvar veckan efter? Vilka behöver mer undervisning?

Nästa PISA-mätning ligger längre bort. Redan nästa lektion går det att ställa en fråga som betyder något: hur tänkte du?