Yrkandet från 21 april: Göteborg vill ge lärarna kontroll över skärmen

Den 21 april lämnade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet in ett gemensamt yrkande till Göteborgs grundskolenämnd. Ett av kraven är att läraren ska kunna styra över elevernas tillgång till webbsidor och appar under lektionstid. Yrkandet är nytt. Riktningen är det inte.

Vad yrkandet faktiskt säger

Dokumentet har fem punkter.

1. Färre datorer i de yngre åren. Antalet elevdatorer ska minska och individuella läsplattor fasas ut i förskoleklass och lågstadiet så långt det är möjligt.
2. Utredning av mellanstadiet. Datortätheten och tillgången till individuella läsplattor ska utredas. Samnyttjande av datorer ska övervägas.
3. En pedagogisk strategi. Förvaltningen ska ta fram en strategi för den pedagogiska användningen av digitala lärverktyg.
4. Lärarstyrda skärmar, pilot. I samverkan med nämnden för intraservice ska pilotförsök inledas med verktyg som låter läraren styra elevernas webbåtkomst under lektionen. Inspiration hämtas från andra kommuner.
5. Föräldrautbildningar. Utbildningar om skärmanvändning anordnas för samtliga åldersspann, i samverkan med Västra Götalandsregionen och flera kommunala förvaltningar.

Den fjärde punkten är den som fångar blicken. Grundskoleförvaltningen ska "inleda pilotförsök med verktyg som låter läraren styra över elevernas tillgång till webbsidor och appar under lektionstid". Yrkandet är undertecknat av tre partier i vänsteropposition. Liknande riktning har under flera år drivits av regeringen. Frågan är en av få i svensk skolpolitik där vänster och höger har närmat sig varandra.

Det här är ingen isolerad rörelse

I oktober 2023 sa utbildningsminister Lotta Edholm att "skärmfria miljöer skapar bättre förutsättningar för barn att utveckla relationer, koncentrera sig och att lära sig att läsa och skriva". Regeringen slopade då Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi, efter att Karolinska Institutet helt avstyrkt planen i sitt remissvar.

Förskolans läroplan är skärmfri sedan 1 juli 2025. OECD konstaterar i sin rapport Students, digital devices and success att elever som distraheras av digitala enheter på mattelektioner presterar cirka 15 poäng lägre i PISA. OECD översätter själva den skillnaden till ungefär tre fjärdedelar av ett läsårs inlärning. Svenska elever tappade 19 poäng i läsförståelse mellan PISA 2018 och PISA 2022.

Malmö stad gick först i praktiken. Från läsåret 2025/2026 blockeras tio sociala medie-plattformar (bland annat TikTok, Snapchat, Instagram och Discord) på alla grundskoleelevers datorer, både i skolan och på fritiden. Skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) har motiverat beslutet med studiero och färre kränkningar.

Göteborgs yrkande går ett steg längre. Punkt 4 handlar inte om generell plattformsblockering, utan om att läraren själv ska bestämma vad klassen når just nu.

Punkt 4 i praktiken

Problemet yrkandet pekar på är konkret. En elev har Google Meet öppet för en grupparbetsinstruktion. Två sekunder senare finns Roblox i ett annat fönster. En lärare upptäcker det. En annan elev märker det. Lektionen stannar av.

Kommunerna tittar på lektionsstyrning som svar. Läraren sätter ramar för en specifik lektion (bara Clio, bara den matematiktext klassen jobbar med). Eleverna ser direkt på skärmen vad som är tillåtet. När lektionen tar slut försvinner låset.

Vi som bygger Focuspilot här i Göteborg har jobbat med precis det sedan 2024. Läraren väljer vad som är tillåtet per lektion. Eleven ser det på samma skärm där lektionsuppgiften finns. Det krävs ingen administrativ omväg via IT-avdelningen. Det är en produkt. Och det är också den typ av verktyg som nu efterfrågas politiskt, i den stad vi är baserade i.

Vad forskningen stödjer, och vad den inte gör

Forskningsbasen för generell skärmtidsminskning i skolan är starkare än forskningsbasen för specifikt lärarstyrd lektionskontroll. OECD-siffrorna gäller distraktion brett. Karolinskas kritik gällde strategiförslaget som helhet. Ingen har gjort en randomiserad svensk studie av effekten av lektionsstyrande verktyg.

Det är ärligt att säga. Punkt 4 i yrkandet föreslår just ett pilotförsök. Det är rätt ambitionsnivå: samla data, jämför klasser, publicera resultatet. Göteborg har tillräckligt med skolor för att göra det ordentligt.

Nästa steg för Göteborg

Yrkandet ligger hos grundskolenämnden som ett nytt ärende. Behandlingen ligger framåt i tiden. Föräldrar och lärare som vill påverka riktningen kan höra av sig till sina lokala ledamöter eller följa nämndens dagordning på goteborg.se.

Det här är en av få frågor i svensk skolpolitik där S, V, MP, L och Skolverkets egen reviderade linje pekar åt samma håll. Det handlar om vad läraren ska få för verktyg. Och vem som ska bestämma när de används.

Frågor och svar

Vad är ett yrkande i grundskolenämnden?
Ett förslag från ledamöter om hur nämnden ska besluta. Det debatteras och röstas om på ett kommande möte.

Vilka har skrivit under yrkandet om sunda skärmvanor?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Göteborgs grundskolenämnd, daterat 2026-04-21.

Vad menas med att läraren styr tillgången till webbsidor och appar?
Att läraren, under en specifik lektion, bestämmer vilka sajter och appar eleverna kan öppna på skoldatorn. Ramen gäller lektionen, inte fritiden.

Har andra kommuner gjort liknande?
Malmö stad blockerar tio sociala medie-plattformar på alla elevdatorer sedan läsåret 2025/2026. Det är generell blockering. Punkt 4 i Göteborgs yrkande efterfrågar lektionsstyrning, som är något annat.

Källor:

• Yrkande angående Sunda skärmvanor för grundskolans elever, Göteborgs Stad grundskolenämnd, 2026-04-21 (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet)
• Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan, regeringen.se, oktober 2023
• Karolinska Institutets remissvar om digitaliseringsstrategin (PDF), 28 april 2023
• PISA 2022, Skolverket
• Students, digital devices and success (PDF), OECD, maj 2024
• Sociala medier blockeras på skoldatorer i Malmö, SVT Nyheter Skåne